Pensionssystemet i Sverige är en viktig del av landets välfärdssystem och säkerställer att medborgare har ekonomiskt stöd under sina äldre år. Men hur fungerar det egentligen, och vad bör man tänka på när man planerar sitt pensionssparande?
Sverige har ett komplext men robust pensionssystem som bygger på flera pelare. För att förstå hur man bäst kan förbereda sig för pensionen är det viktigt att förstå hur systemet fungerar och vilka delar det består av.
Pensionspyramiden i Sverige
I Sverige är pensionen uppdelad som en pensionspyramid, i tre huvuddelar:
- Allmän pension:Allmän pension erhålls av alla som har arbetat eller bott i Sverige och baseras på alla skattepliktiga inkomster, inklusive ersättningar som sjukpenning och föräldrapenning. Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen som inte baseras på inkomst.
- Tjänstepension: Detta är den pension du får från din arbetsgivare. Om du har jobbat inom olika sektorer, exempelvis privat, statligt eller kommunalt, kan du ha tjänstepension från flera håll.
- Privat sparande: Detta är den del av pensionen som du själv väljer att spara till. Det kan vara genom banken, försäkringsbolag eller andra finansiella institutioner.
Planera ditt pensionssparande
När det kommer till att planera sitt pensionssparande är det några saker man bör tänka på:
- Förstå ditt behov: Hur mycket pengar kommer du att behöva när du går i pension? Tänk på dina levnadskostnader, eventuella skulder och andra utgifter.
- Börja tidigt: Ju tidigare du börjar spara till pensionen, desto mer kommer du att ha när det är dags att gå i pension.
- Diversifiera: Fördela dina sparanden mellan allmän pension, tjänstepension och privat sparande för att säkerställa att du har en stabil inkomst under pensionen.
- Håll dig uppdaterad: Pensionssystemet och reglerna kring det kan förändras. Se till att hålla dig uppdaterad om eventuella förändringar som kan påverka din pension.
Riktåldern för att ta ut din allmänna pension
Från 2023 har du rätt att arbeta till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Men med överenskommelse med arbetsgivaren kan du arbeta längre. Din rätt att stanna kvar på jobbet kan variera beroende på ditt kollektivavtal.
Att arbeta längre innebär oftast en högre pension. Detta beror på att du fortsätter att bidra till din pension och att den ackumulerade pensionen fördelas över färre år ju längre du väntar med att ta ut den.
Eftersom vi i genomsnitt lever längre, kommer ditt pensionskapital att fördelas över fler år. För att säkerställa att pensionerna inte minskar med den ökade medellivslängden har beslut fattats om att justera och höja pensionsåldrarna genom att introducera riktåldern.
År 2023 kan du som tidigast börja ta ut din inkomst- och premiepension vid 63 års ålder om du är född 1961 eller 1962. För de som har rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg kan dessa börja tas ut vid 66 års ålder. Detta gäller dig född 1958 eller 1959.
Från 2026 rekommenderas du att vänta med pensionen tills du når den fastställda riktåldern för din årskull, för att bibehålla en jämförbar pensionsnivå med tidigare generationer.
Det år du är född styr när du kan börja ta ut din pension. Här följer en lista. Här följer en lista på pensionsålder i Sverige.
- Född 1957-1960 – tidigast pension vid 61-62 års ålder.
- Född 1961-1969 – tidigast pension vid 63-64 års ålder.
- Född 1970-1983 – tidigast pension vid 65 års ålder.
- Född 1984-1999 – tidigast pension vid 66 års ålder.
- Född 2000-2017 – tidigast pension vid 67 års ålder.
- Född 2018 eller senare – tidigast pension vid 68 års ålder.